mittlivtillbakaa

Ni vet i min förra blogg så skrev jag mycket om mina åsikter och det kommer jag att fortsätta att göra i denna blogg också. Jag vet att jag skrev om detta men det är en sak som man kan fundera över igen och för er nya läsare så blir det kanske en tankeställare.

Hur ofta frågar du hur någon mår?
Hur ofta bryr du dig egentligen om det du säger?
Står du kvar?

När man träffar en person man känner eller om man träffar en bekant så frågar man ofta hur den personen mår, inte sant?
Nästan alla man träffar säger att det är bra? Undra hur många gånger man själv sagt att det har varit bra men egentligen känner sig kass. Varför säger man inte som det är?
Samhället är inte vana vid att man mår dåligt och vi människor vet inte hur vi ska agera när vi får höra att någon mår dåligt?

Ska vi stå kvar?
Ska vi fråga varför han/hon mår dåligt?
Ska vi byta samtalsämne?

Om man träffar en person och frågar hur han/hon mår, då måste man väl vara beredd på att få höra något negativt?
Äkta människor är de absolut bästa. De som inte är rädda för vad andra tycker, de som är sig själva i alla lägen.

Skratta om du är glad
Gråt om du är ledsen

Idag träffade jag en sådan människa. Jag frågar nästan alltid hur det är med folk och denna gång fick jag höra att det var dåligt. Tror ni att denna människa vill att jag ska börja prata om något annat i den situationen?
Jag frågade om hon ville prata om det och hon kände en tillit till mig och sa därför ja. Vi satte oss ner i tio minuter bra sen kände hon sig bättre. I vissa fall vill de bara få ur sig något. Behöver absolut inte vara något allvarligt. Men hon ska ha en eloge för att hon står för vem hon är!

En enkel fråga är: Vill du prata om det?
Vill de inte prata om det så säger de nej, vill de prata så säger de ja.